Blog

Toppformen v9 av 12 – Jag har skapat ett monster!!!!

Den här veckan så uteblev veckans PT timme med Jessica pga svårigheter att ta sig in till stan då det var kaos i trafiken på grund av all snö. Istället så tränade vi tillsammans hela 2 dagar i rad. Jag gästtränade på hennes gym och hon gästtränade sen på mitt gym dagen efter.

Det är en enorm skillnad på att träna en person och att träna tillsammans med en person. När jag tränar tillsammans med någon så blir fokuset inte på att träna slut på klienten utan på mig själv. Så när då klienten tränar med mig som Jessica gör i detta fall så får hon träna mitt träningsprogram. Å bara hänga med i svängarna.

Mitt träningsprogram är tufft, jag tränar fler set och färre reps än vad Jessica normalt tränar så hon måste vara bra mycket starkare för att orka. Men framförallt måste den inre djävulen komma fram, hon måste pusha sig själv, våga ta i ännu mer och genomföra träningen på egen hand utan att någon hjälper till. Så det blir en oerhört stor utmaning för henne att ta sig igenom dessa träningspass.

Min plan från start i projektet ”Jessicas toppform” var ju att lära Jessica att ta i när hon tränar, att träna igenom smärtan, att våga ta i ordentligt, att grimasera, att grymta och frusta medans hon tränar för att det är tungt. Eftersom hon tidigare mest mestränade, hon tog inte i. Det är ett tufft jobb att lära sig att hela tiden träna utanför sin comfortzone, att hela tiden varje pass pressa sig, att känna smärta när man tränar men ändå fortsätta. En positiv smärta förstås, men det ska kännas och brännas när man tränar. Varför jag vill lära henne detta är just för att det är det som krävs för att träna sig till resultat, och det är ju resultat vi vill ha.

Jag skulle faktiskt redan nu säga att de resultat som Jessica har uppnått på bara 9 veckor är helt otroliga. Hon har en helt annan kropp, jösses vad muskler hon har. Hon har en helt annan glöd när hon tränar. Hon vågar ta i och hon vill ta i mer. Hon befinner sig gång på gång utanför sin comfortzone med humöret på topp. Hon omfamnar varje liten utmaning och älskar denna resa, hon har utvecklat en stark självkänsla, en känsla av självsäkerhet och ”jag kan göra allt precis allt vad jag vill bara jag vill” känsla och det strålar om henne, fullkomligt strålar om henne.


Så till  det första passet vi tränade ihop då körde vi axlar.

Här var det upp till bevis för Jessica att hänga med.

Vi startade med axellyft åt sidan i kabel 5 set gånger 8 reps.

Bam bam bam och värmen är igång i axlarna.

Sen körde vi 2 st superset (dvs 2 övningar direkt efter varandra) med diverse andra övningar. Samtliga i 5 set med 8 reps.

Vi avslutade med 3 st Dropset av hantellyft åt sidan med hantlar. För att riktigt ta ut det sista av alla krafterna och verkligen få en smärtande brännande känsla i axlarna, om vi nu hade missat det innan så var det oundvikligt med denna övning.

Nähä, här var hon inte knäckt än som var min plan från start. Så jag slängde in ett till superset med Dips och bicepscurl i kabelmaskin. Som ni ser så går även det strålande för Jessica!

När vi var klara så inser jag att Jessica är riktigt stark, hon har byggt en otrolig uthållighet. Hon har redan nu med 3 veckor  kvar gått i mål. Hon kan träna precis så som jag vill att hon ska träna, faktisk mer än vad jag någonsin kunde förvänta mig. Hon har krigat och gått helhjärtat in i det här, hon har pressat sig själv långt utöver hon någonsin tidigare har gjort, hon har byggt en stark och muskulös kropp. Känner mig riktigt tacksam, stolt och lycklig över denna insikt.

Dagen efter körde vi även ben ihop och nu var min plan att hon skulle dö, ja nä inte på riktigt utan så som man säger i träningen. Dö av trötthet, utmattning, att inte orka hela vägen.

Vi startade med 5 set frontböj med 8 repetioner

Direkt därefter så kör vi 5 set med raka marklyft och hon lyfter på 60 kg. Vilket är gryyyyymt starkt!

Vi går vidare och kör hacksquat för framsida lår.

Direkt efter så matade vi på med utfallssteg med vikter och hon har en 12 kg bulgarian bag på sig så hon stegar ca 30 st utfallssteg med +12 kg, vilket är otroligt bra.

Vi kör hacksquat igen för framsida lår

Sen hoppar vi djupa grodhopp i ca 50 m

Vi kör hacksquat igen för framsida lår. Nu darrar benen av utmattning och det är här den stora utmaningen kommer. Man måste bestämma sig för att orka, att köra slut på sig, att hämta mer kraft mentalt för då kommer mer styrka även fysiskt. Att ta mod till sig och från här och nu pressa vidare det är inte många som gör. Man behöver helt enkelt träna trots brännande smärta och darriga ben.

Vi  springer direkt därefter 50 m med släde med en vikt på +40kg

Vi kör ännu ett varv med Hacksquat för framsida lår (Här kör man på bara vilja och benen darrar enormt mycket, hela kroppen säger NEJ NEJ NEJ, men vi kör på)

Vi kör sen ytterligare ett varv med utfallssteg. (Smärtan som kommer här är inte för veklingar, återigen man måste genom smärtan, omvandla smärtan till sin vän och köra på)

Benspark 3x 30 men med 10 bonus reps på sista settet så totalt 100 reps. De där sista repsen… När jag ber Jessica att köra 10 till när hon är på sin 30nde (dvs den 90ende repetionen och då hon tror att hon är klar, att där och då ta fram kraft för att lyfta 10 till det känns ordentligt, eller det känns inte egentligen för benen har mer eller mindre domnat bort av smärta redan. Men hon kör det och tjuter av glädje efteråt. Hon garvar och säger att hon känner sig typ hög, att känslan är som att hon har för mycket syre i kroppen. Hon är lycklig över den här känslan. Det som händer är att man kickar igång adrenalinet och får endorfiner som skapar en känsla av eufori. Fantastisk känsla och det är den man jagar när man tränar den här typen av pass. För då kommer mer styrka och uthållighet och du kan köra på lite till. Sagt och gjort vi kör på ytterligare lite till eftersom vi nu har krafter från endorfinerna.

Jag väljer att avsluta passet med 3 set högreps i benpressen. Här pressar Jessica nu upp en vikt på 140kg. Hon högreppar på en vikt som hon annars kör tungt på när hon tränar. Det är det här jag menar! Hur hittar hon all kraft och hur kan hon bara fortsätta? Hon borde vara död (Ja positivt igen altså) Jag har skapat ett monster. Ett brutalt monster med enorm styrka, uthållighet och pannben av stål. Hon är brutal. Hon har absolut hittat modet att träna förbi smärtan. Det är därför hon får resultat.

Jag står där chockad fast mest stolt att hon gett allt och orkat köra hela detta pass. Hon är BRUTAL, GRYMISCH!

Jessica berättar då också för mig att hon fått frågan flera gånger om hon är i sitt livs form och att hon snabbt och säkert kan svara…

-JA! Hon berättar att hon kan svara på den frågan med en otrolig självsäkerhet, hon är stolt över sina muskler och sitt jobb. Hon berättar också här att hon på riktigt tränar nu bara för sin skull, att hon på gymmet i träningen får ett lugn och en känsla av styrka. Ja och det är inte konstigt så som hon har jobbat för det här.

Fy satans vad stolt och tacksam jag är över att få vara med om det här!

Men vi har 3 veckor kvar, och ni förstår att jag måste toppa detta lite till nu :), Moha haha

Vill du läsa mer om Jessicas egna ord om hur träningen går så kolla hennes blogg http://jessicalasses.se/

Vill du också ha min hjälp för att själv göra denna resa? Läs mer på hemsidan http://www.ptkonsulterna.se/